Grimm

Det var en gång...
en Västsibirisk Laika som hette Dunder...

...och en Karelsk Björnhund som hette Jill.

Det var inte riktigt meningen, men de gjorde en valpkull ihop och i den kullen fanns den här sötnosen:

Han heter Grimm.
Han är 7 månader gammal och igår flyttade han hem till oss. Dunders och Jills husse hade tänkt att behålla honom, så vovven hade därför redan ett namn, men Tobbe har ju drömt om jakthunden Gorm... så vi skulle försöka byta. Men Rolff och Gorm ligger väldigt lika i munnen och vi sa fel lika ofta som vi sa rätt. Men då tänkte vi nytt och så blev han en Grimm (ja, med två m).
Så nu har Tobbe fått sin jakthund. Det ska jagas vildsvin så småningom är det tänkt.

Men ni som träffat Rolff och vet hans historia undrar förstås hur det gick igår kväll när vi kom hem. Jodå... hårt jobb och tålamod, men de var faktiskt riktiga kompisar innan kvällen var slut. Hälsandet fick helt ske på nykomlingens villkor. Rolff i sele och Grimm lös.

Det var inte lätt att fånga detta möte på bild, då det mest såg ut som ovan. En nyfiken Rolff med alla rynkor i pannan synliga stod still och ett yrväder till ny jycke for omkring honom.

Det här är en skarp bild i sammanhanget...

Många bilder ser ut så här.

Men det gick bra. Visst är det lite omständigare att låta Rolff bekanta sig med en ny än vad det skulle vara med vilken annan hund som helst, men det är det värt...

För nu sitter jag här med en sovande hund på vardera sidan om mig. Två sorters snarkningar. Två sorters mjuk päls. Katterna är ute ännu och vi får träna med dem en och en först, för det är klart vi ska få ihop den här lilla torp-flocken lika harmonisk som den var innan. Men det kanske tar lite tid och tålamod igen...

Välkommen till torpet Grimm!