måndag 5 augusti 2013

tältsemester

I stället för att blogga vår semester i kronologisk ordning (Sen gjorde vi ditt, sen gjorde vi datt) tänker jag mig att jag berättar lite tematiskt om olika saker som har med vår semester att göra. Nåt resmål i taget, nån känsla i taget och jag börjar med fenomenet tältsemester.

Alla vet att det är obekvämt, blött, regnigt och hemskt att tälta och att man garanterat blir ovänner med den man ska tälta ihop med... Alla har fel.

Jag och Tobbe har verkligen hittat ett semestersätt som passar oss. Jag var ibland lite bitter över att vi var på väg mest hela tiden och att de där stilla stunderna var lite för korta, men jag älskade verkligen att tälta. Och särskilt ihop med Tobbe. Jag har dessutom fått veta att jag är en bra tält-fru.

Att slå upp ett tält är en övning i samarbete, men det är också ett pyssel man har chans att göra bättre för varje gång. Lite som att sticka och repa upp tillsammans. Sätta upp och riva ner. Vika så det får plats i väskan. Logiska ordningsföljder. Uppdelning av sysslor. Och matstunderna handlade också om samarbete, fiffiga idéer, att lyxa till det lite oväntat. Bästa middagen var en mangosallad med rökt kött i...  Och det är en speciell känsla att skåla i varsin plastmugg rödvin sista tältkvällen ("Skål för oss!") medan regnet smattrade mot tältduken.

Ja, nu hade vi tur med vädret och det regnade bara en natt. Men vi var rörande överens om hur väder bara är väder och om vad vi behövde för att det skulle störa oss så lite som möjligt.

Sen är jag svag för fiffiga prylar och man njuter extra när man campar om man kan uppskatta fiffiga prylar. Årets investering var en madrass som blåser upp sig själv. Fiffig grej. Jag har sovit gott, bekvämt och med gott om plats i en ändamålsenlig koja med bra proportioner, vädringsfönster och hög mysfaktor. Ja det också - Friheten! Javisst kunde vi köpa kaffe i camping-kiosken 200m bort, men vi kokade vårt eget på Trangia-köket. Det kändes bättre. Och fiffigt.

Rolff har sovit i fotändan (tills han frös och kröp upp tätt intill) och han verkar verkligen uppskatta det också. En koja med flocken/ familjen i verkar vara tryggt och bra i Rolffs värld.

Och man lär sig le åt de små sakerna. Lycka kan vara myggan som är fast mellan ytter- och innertält. HA! Den kom inte in till oss. Och ärligt talat: Jag har fått leka i en koja i en vecka men en människa jag älskar. Hade du berättat det för mig när jag var 5 år gammal hade jag längtat tills jag var 34 år. Jag älskar fortfarande att leka i kojor.

Vi har också upptäckt att vi är rörande överens om vad en bra camping är: Vi sökte oss till campingplatser med få säsongsplatser (färre pelargoner och trädäck), fräscha toaletter och som låg en bit utanför och lite längre bort. Vi hittade flera där vi kommer att slå upp vår koja igen. Det är jag övertygad om, för det här med tältsemester passar oss ypperligt.

Det gjorde vi bra älskling. Packar du ihop madrassen idag?

3 kommentarer:

  1. Ett så mysigt inlägg.
    Parallellen med sticka och repa upp tillsammans var klockren. Men det var länge sen jag tältade.
    Och ganska länge sen jag seglade med pappa. Där var det segel som skulle vikas så det rymdes i påsen.
    Självuppblåsbar madrass är fiffigt!

    SvaraRadera
  2. Åh, du får verkligen tältsemester att låta mysigt! Vilket det nog kan vara om en är rätt utrustad :)

    SvaraRadera
  3. I am happy to find this post very useful for me, as it contains lot of information.

    SvaraRadera