Det blev rätt. Nu blir koftan använd och älskad, i stället för att den ska värma botten på någon kista här hemma.
När man fotograferar här hemma fastnar det lätt en katt på bild, vare sig man hade tänkt sig det eller inte.
tisdag 27 december 2011
julklappskoftan
Halva sommaren stickade jag på min Setesdalskofta. Mycket var olikt mig med den här. Jag följde mönstret till punkt och pricka. Jag sydde på maskin och klippte upp. Jag broderade. Och jag använde endast garn ur stashen (Beige Drops Silke Tweed och grafitgrå Lucca Fino. Broderier i olika Alpacka-silke-garner). Den blev fin. Jättefin till och med. Men den passade inte. Jag är large över bysten men medium i midjan, och det är väl trevligt om man inte stickar en rak bolero... Mamma kom på besök i slutet av juli och provade min kofta. Hon var jättefin i den. Det tog mig fyra långa månader att bestämma mig för att jag kunde skiljas från koftan. Den hade ju så tydligt berättat att den var mammas. Så nu fick hon den i julklapp. 
När man fotograferar här hemma fastnar det lätt en katt på bild, vare sig man hade tänkt sig det eller inte.
När man fotograferar här hemma fastnar det lätt en katt på bild, vare sig man hade tänkt sig det eller inte.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jasså var det så den såg ut, koftan. Brunt är inte min favoritfärg men jag kan ändå uppskatta en så vacker kofta som din. Och den har nog bestämt sig för att stanna hos din mamma. Det är inte alltid så roligt när man inte plattsar i storlekssystemet. Jag har precis samma problem men jag har väl ca 40/42 runt bysten, ingen midja alls men brukar funka med 38 och så höfterna som är 34. Att få en par byxor att sitta snyggt är ju bara att glömma. Men vi är bra ändå säger Mannen.
SvaraRaderaÅååå Lisa vilken vacker kofta/bolero. Du har så härligt sinne för färgkombinationer! Lyllo dig! :-))/Liisa
SvaraRaderaGu va snyggt! (Tänk dig dalmål.) De passar så fint ihop boleron och mamman.
SvaraRaderaVilken vacker kofta! Den sitter snyggt på din mamma. Kram sytanten
SvaraRaderaVilken underbar kofta! Att du kan... *live avis* Ibland vill garner och tyger inte som vi vill, och jag tror de verkligen hade bestämt sig för att komma till din mamma. Lyckliga hon!
SvaraRaderaDin fina mamma i en lika fin tröja!
SvaraRaderaSnygg kofta, snygg mamma, snygg katt. Perfa!
SvaraRaderaFantastiskt fin!! Jag förstår att din mamma ser så glad ut!! ;-)
SvaraRaderaÅh, den är toksnygg!
SvaraRaderaDet syns väl på bilden hur glad mamma blev. Koftan är helt underbar. Det blir högtidlig invigning på nyårsafton. TACK!!!
SvaraRaderaVad vacker den är!!!
SvaraRadera