tulle prosit

Vår mördar-kamphund till pitbull har nu visat ytterligare en stenhård sida som gör att han verkligen passar in i stereotypen för sin ras: Pollenallergiker à la hösnuva. Så med lite medicin i kroppen ska snart den hemska besten darra av skräck i badet, då han efter att ha fräst och spottat i gräset under promenaden nu ligger och flämtar, överhettad med täppt i nosen. Stackars liten tulle. Inte särskilt bestialisk alls...

alla fyra

Jag, vovven och mina ögonbryn har haft en helt okej måndag. Jobba hemma rockar när man känner sig lite utstyrslad i sina egna ögonbryn...

ögonbryn

^ ^
Hade tänkt skriva ett längre inlägg så småningom om det äventyr mitt hår och min frisyr går igenom den här våren. Mitt hår är inte helt mitt eget tills den 24 maj och det är faktiskt jätteroligt - men...
Igår fick man för sig att "fixa" mina ögonbryn. Jag har gjort det en gång förut, och det gjorde ont. Igår framfördes också idén om att färga dem lite så att de inte såg gulgröna ut till mitt röda hår. Jaja, jag har givit dem fria händer och litar på dem så lek ni bara...

...

"De kommer att ljusna en del de närmaste två dagarna" sade hon. Jag hoppas det! För just nu ser jag teatersminkad ut. För att gå till jobbet i eftermiddag måste jag lägga en fest-makeup för att matcha dem tror jag.
Jag får skylla på att jag firar att det är måndag!

Det har varit lite aber, lite ångest och lite tandagnisslan om jobbet, men nu när konstigheterna börjar klarna är det väl bara att bita i skiten, jobba på och få det klart. Så, när jag kommit så långt i min klagolåt så kunde jag till och med tänka mig att skriva lite i min blog.
Jag har bestämt mig för att göra en liten lista, för min egen skull, och till ert nöje. Jag behöver den, och ni andra kanske kan inspireras att göra en liknande.
Listan heter:

saker jag mår bra av som faktiskt finns tillgängligt hela tiden:
1. Sambo. Komplimanger, närhet, trygghet och kärlek. Han vill vara med mig alldeles frivilligt till och med när jag är ett pms-monster. Snacka om må-bra-faktor.
2. Vovven. Han försöker till och med trösta när jag mår dåligt, och känner på sig saker jag inte berättar för någon. Vovve-tryggheten är en stor, ny upptäckt i mitt liv.
3. Vänner. Jag har faktiskt flera stycken av er, och jag är alldeles för dålig på att höra av mig till alldeles för många, men när jag väl gör det så finns där bara kärlek ändå. Ni är bäst allihop. Tack.
4. Oasen Skogen. Bara tanken på att lämna vardagen en stund gör att jag andas lugnare flera andetag i rad.
5. Vackra garner och stickprojekt som låter mig glömma mina bekymmer och dyka ner i inspiration och kreativitet. Under punkt fyra borde jag också få in att skriva och teckna, för det finns fortfarande tillgängligt, men den sortens inspiration har trutit på sistone...
6. Jag klarar mig. Det löser sig. Jag har det bra. Faktiskt.

gåvan

De behövde ett eget inlägg så de fick vänta till idag.
Här kommer de:


Michiel hade med sig två koner Habu till mig i present! De skimrar! De strålar!
En är ull och stål och en är silke och stål. Det blir inte lätt att välja mönster, men jag är så sugen på att få prova! Väntar dock tills jag får de tre koner jag beställt själv, så kanske jag har tillräckligt till nåt lite "riktigt". Vill gärna ha en scarf eller så i detta magiska garn.
Ja, du läste rätt - Stål. Det är Rostfritt Stål i garnet.

av stora mått

En sån vecka det har varit! Och så mycket det är som jag inte har bloggat!

Det finns till och med ett helt stickprojekt som inte är bloggat eller sajberspejsat alls... Ni förstår jag förådde mina ideal under stickfesten på Grötö och lekte en stund med en stickmaskin... Ja, ni läste rätt. Det var rund och lite plastig och knattrade ganska snällt för det mesta, men när den bråkade så bråkade den verkligen. Tappade maskor i maskin är tio resor värre än på stickorna måste jag säga. Nej, jag tänker nog inte skaffa någon då det inte riktigt var min grej, men det var roligt att prova och det blev en rolig grej!
Inspirerad av Maria G och en halsduksmojäng hon visade på ravelry häromsistens vevade jag upp två nystan Kid Silk Haze i en lång tub. Och vips så hade jag en multifunk-halsdukskrage-mojäng! Trä den över huvudet, vira den runt som en lång snodd, vänd ut och in, byt färg, vit kant på grönt eller tvärtom, ja du kan till och med dra den över huvudet! Och jättemjuk är den också. Jag kallar den halsdukskrage-mojäng kort och gott...

(Tack Lea för maskin-bilden)

Men det var ju inte det jag skulle skriva om! Det var ju om påskveckan!
Veckan då vänner samlades, traditioner firades i fel ordning och vi åt så mycket fisk att det snart växer gälar på oss...

Michiel kom på besök. Michiel bor i London, men kommer från Sydafrika, och vi upptäckte bland annat hur lika afrikaans och svenska kan vara. "Varheen?" sa Michiel. "Hitåt" sa vi. Och vän Jonas kom ner från Uppsala och Sambo tog med våra gäster och vovven ut i skogen. Vovven blev lycklig och sydafrikanen tyckte att svensk tallskog var mäkta exotiskt.
(Fotot taget av vännen Jonas)
På måndagkvällen öppnade vi en flaska glögg och åt pepparkakor, för vår stackars afrikan hade aldrig druckit glögg. Det blev en måndagsfest av stora mått! God Jul!

Sen blev det tisdag och vi lagade fisksoppa. För att det skulle bli nån fisksoppa så turistade vi i både Feskekôrka och Saluhallen för att få tag på ingredienser. Vitling, fjärsing, sjötunga, fänkål, saffran... Det var succé förstås. Och Jonas köpte hummer (Hummer!) och det blev en tisdagsfest av stora mått! Vi skålade till och med i bubbel till hummern!

Sedan blev det onsdag - även känd som Midsommarafton i april. Vi hade bjudit in fler vänner som kunde sjunga med i Helan Går, och vi dukade upp sill och lax och snaps, och då satt även Monica med vid bordet och det var mysigt. Michiel blev särskilt förtjust i gravlaxen, men slukade allt med god aptit. Även inlagd sill. Störst succé var det när Jonas hoppade Små Grodor! Det blev en onsdagsfest av stora mått! Glad midsommar!

Sedan blev det torsdag och vi var ganska slappa och möra efter midsommarfirandet och spelade mest TV-spel hela dagen. Heja Indiana Jones! Jonas åkte hem till Uppsala igen, men byttes ut av Sambos bror som hade turen att få vara med när det var Sambos tur att ta på sig förklädet och laga mat. Vi bjöds på lamm och Världens Godaste Sås (nej jag skojar inte) och det blev en torsdagsfest av stora mått!

På fredagen tog jag och Michiel med oss Rolff på äventyr i stora staden för att landa på spelkonventet Gothcon, där bröderna Sambo med Lillebror mötte upp. Där ägnade vi oss åt nördspaning, geeksafari, glassätning och spelshopping i solen. Sedan, medan Tobbe tog hand om trött men lycklig hund, promenerade jag och vår vän till tåget för att fira påskhelg med min mamma i Stockholm. Tågresor är fantastiska. Fem timmar sightseeing av svenska landskap, samtal, stickning och middag. Vi hade med oss Kinamat och åt dumplings medan vi räknade röda stugor på svensk landsbygd. Det var en tågresefest av stora mått, och vi fnissade oss ända till Hufvudstaden där mamma mötte oss.

Soliga påsklördag firade vi promenerandes i Gamla Stan. Michiel flirtade med högvaktsbytets uniformsklädda pojkar och köpte en svensk liten hustomte med ullskägg. Alla var lyckliga och blev rosiga om kinderna i solen. På kvällen lagade mamma lax och Michiel konstaterade att han aldrig ätit så mycket fisk på en och samma vecka förr! Det var en fiskfest av stora mått! (Börjar jag bli tjatig?)
Efter middagen tackade vi för maten (förstås!) och mötte sedan upp med ett par vänner till på en pub på Söder och skrattade oss genom resten av aftonen över god öl.

Nu var det bara söndag kvar och då Michiel blivit rekommenderad det så gick vi på Vasa-museet. Jag har varit där förr, men tycker det är lika spännande varje gång. Det är verkligen ett fantastiskt museum! Michiel köpte en kylskåpsmagnet med ett klokt citat på svenska:

"Den som går sin egen väg behöver ingen karta" - Drottning Kristina









Den kvällen bjöd mamma på renskavsgryta. Nästan mer exotiskt än inlagd sill förstås, och mycket uppskattat. Det låter som om vi inte gjort annat än ätit, men ack vad vi har skrattat, pratat, levt den här veckan. Han blev ett sånt där besök som nästan blir som familj med en gång. Rolff tyckte det var jättemysigt att dela soffan med gästen, och tyckte Michiel kunde stanna jämt verkade det som. Det tycker nästan vi med. Välkommen åter. Det var en underbar vecka!

"Can I keep him?"

kommer strax

Har haft en fantastisk påskvecka med besök och en massa äventyr. Har bara inte riktigt tid att samla det i text och bild ännu. Det kommer, det kommer...

hur man har det

Jag sitter med en liten orosklump i magen. Jobbrelaterat. Alla klappar mig på axeln och säger att det kommer att lösa sig på bästa sätt. Jag är bäst på att oroa mig, så det är vad jag gör. Så står TVn och går medan jag pysslar inför vovvens kvällspromenad.I öppningen av TV3s "Diagnos Okänd" sitter en professionell dansare som på senare tid fått ont, problem med koordinationen, går vingligt... och som inte vet vad som är fel och säger:

"Det handlar inte om hur man har det, utan om hur man tar det"

Jag känner mig träffad. Det är lätt att oroa sig, svårare att ta tag i det som oroar en. I morgon ska jag försöka tänka på dansarens ord, när jag tar det.