onsdag 24 maj 2006

i mörka vatten

Att duscha i totalt mörker var en spännande upplevelse. Det var ett sätt att förstå hur man faktiskt kan klara sig utan synsinnet. Med den rutin jag har av min duschkabin klarade jag mig faktiskt precís lika bra utan syn. Rutinen sitter i kroppen, inte i synen. Mina händer och min kropp kan varje flaska, varje kakelplatta, varje vinkel, temperaturgraderna på kranen, alla dofter...

Kanske är man inte så hjälplös som man ibland inbillar sig att man är.
Något att tänka på även när lyset är tänt.

3 kommentarer: